Nya rön om drönare och människor i samspel

När människor och drönare samverkar kring olika uppgifter kan det också ha betydelse för etik i vardagslivet. I ett forskningsprojekt, som leds av Kristina Höök, kommer forskare från KTH i Stockholm och Stockholms universitet att undersöka hur drönare kan påverka människors vardagsliv.

Drönare får ständigt fler och nya användningsområden. Det kan röra sig om övervakning eller räddningstjänst men också helt nya områden som dans och scenkonst.

Gemensamt för de olika tillämpningarna är att de utgår från ett samspel mellan människa och drönare. Drönare kan flyga högre, röra sig längre, och ta sig till ställen dit människan inte når. Genom drönarna får människan, på sätt och vis, övermänskliga förmågor.

När drönare samspelar med människor måste beteenden och rörelser anpassas så att drönaren kan registrera och svara på människans rörelser. Beroende på hur drönaren är designad kommer den att uppmuntra vissa rörelser, upplevelser och sociala uttryck bland människor.

Detta kan i sin tur ha påverkan på praktisk etik i vardagslivet och hur människor förhåller sig till varandra.

För att öka kunskapen om samspelet mellan drönare och människor kommer forskarna att följa dels en operaföreställning, The Aerial Robotic Choir, där dansare och drönare står på scenen tillsammans, dels verksamhet vid olika arbetsplatser, exempelvis brandmän som använder drönare i sitt arbete.

Projektmedlemmar:
Airi Lampinen, Stockholms universitet

2019-09-12 till 2024-12-31
Forskningsledare
Finansiering
Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse