Den 8 maj 2026 försvarar Alexandra Farazouli sin doktorsavhandling, “Emerging AI and Ethics in Higher Education: A Technology Mediation Perspective”, vid Stockholms universitet.
Sammanfattning
Framväxten av AI har blivit en central fråga för högre utbildning världen över, och Sverige är inget undantag. Samtidigt omformar framväxande AI-teknologier prioriteringar och värderingar inom utbildningspraktiken genom att meditera undervisning och lärande, och öppnar nya vägar för hur lärare och studenter förhåller sig till praktiker inom högre utbildning. I detta sammanhang väcker AI-medierade praktiker etiska frågor som ofta framställs som aldrig tidigare skådade, men som är djupt rotade i långvariga traditioner inom högre utbildning. Denna avhandling genomför en empirisk undersökning av AI-medierade praktiker inom högre utbildning, med lärarnas perspektiv i förgrunden och med fokus på de etiska frågor som uppstår till följd av sådana mediationer. Med utgångspunkt i postfenomenologi och teknologimediationsteori undersöker avhandlingen hur lärare uppfattar och erfar framväxande AI-artefakter – automatiserade betygssystem (AGS) och generativa AI-chattbotar (GAI) – i relation till sina praktiker, samt hur dessa artefakter medierar deras förståelse av vad de bör göra och hur de bör agera när de balanserar ibland konkurrerande krav på autonomi och ansvarsskyldighet.
Avhandlingen består av fyra kompletterande delstudier. Studie I undersöker de etiska övervägandena kring AGS genom att granska litteraturen om AGS och analysera deras särdrag utifrån ett relationellt etikperspektiv. Studien visade att AGS inte bara för med sig tekniska och procedurella överväganden, utan också omformar utbildningspraktiker och relationer på sätt som kräver fortlöpande, situerad och relationellt lyhörd etisk reflektion. Studie II är en intervjustudie med AGS-utvecklare som också är universitetslärare och använder dessa system. Den undersöker deras förväntningar, erfarenheter och de störningar som AGS introducerar i bedömningspraktiker. Resultaten understryker AGS:ens ambivalenta roll – på en och samma gång lovande och störande – genom att erbjuda effektivitet och konsekvens, men också introducera “nya” friktioner och etiska dilemman. Studie III är en studie inspirerad av Turingtestet, följd av fokusgruppsintervjuer med universitetslärare. Den undersöker hur GAI-chattbotar medierar lärarnas uppfattningar om sina bedömningspraktiker. Resultaten indikerar att förekomsten av GAI-chattbotar, som möjliggör AI-genererat skrivande, formar utvärderingspraktiker och föranlett lärare att ifrågasätta upphovsmannaskap samt, i vissa fall, förstärker misstro i relationen mellan student och lärare. Studie IV är en fokusgruppsintervjustudie som undersöker hur lärare erfar och tolkar framväxten av GAI och hur den medierar deras uppfattningar om sina professionella roller. Deltagarna beskrev GAI som både störande och potentiellt transformativt. De ställdes inför behovet av att ompröva bedömningsformat, undervisningsprioriteringar och sitt ansvar att främja ett kritiskt och etiskt förhållningssätt till teknik.
De samlade resultaten från de fyra delstudierna visar att framväxten av AI rubbar etablerade praktiker och förstärker de osäkerheter som kännetecknar utbildningssituationer, vilket ställer ökade krav på lärarnas professionella omdöme. Avhandlingen hävdar också att framväxten av AI synliggör och förstärker långvariga etiska frågor – som rättvisa, akademisk integritet och jämlikhet – och omformar hur dessa frågor förstås och omsätts i praktiken i takt med att teknologierna blir inbäddade i den högre utbildningens praktiker.
Handledare
Cormac McGrath, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
Teresa Cerratto Pargman, professor, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
Klara Bolander Laksov, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
Opponent
Wayne Holmes, professor, Institute of Education, University College London (UCL).
